Resttillstånd efter handfrakturer

Vanliga symptom
Besvären efter handfrakturer varierar beroende på vilken typ av fraktur man haft och patientens funktionskrav. Det kan vara värk, svullnad, stelhet, svaghet eller kvarstående snedhet/felställning, som påverkar funktionen.

Orsak
Handen och handloven innehåller 26 ben och samtliga kan skadas. Behandlingen innebär ofta initialt gipsning, eventuellt med föregående återställande av skelettets normala läge (reponering) och i vissa fall operation. Vid en operation kan man ha behövt använda stift, platta och/eller skruvar. Vanligast är frakturer på mellanhandsbenen och fingrarna. Handens ben tolererar viss felställning utan att funktionen påverkas. Men även om frakturen behandlats rätt initialt kan vissa besvär kvarstå.

När man får en fraktur blir det en blödning kring skadan. Detta orsakar en inflammation med svullnad samt värk, som är en del av läkningen och kan kvarstå ganska länge. Det kan uppstå ärrbildning kring senor i fingret vilket kan medföra nedsatt rörlighet och kraft.

Behandling
Mycket av besvären kan minskas med hjälp av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Ibland ges medicin eller en kortisoninjektion mot inflammationen. Om inte detta hjälper tillräckligt kan man överväga att operera.

Operationsmetoden beror på orsaken till funktionsproblemet. Om benet har läkt snett eller förkortat kan man korrigera felställningen (korrektionsosteotomi). Efter sådan operation kan det behövas gips och/eller stödskena (ortos) i några veckor. Om frakturen medfört en skada i ledytan kan man överväga en konstgjord led (protes) eller en steloperation (artrodes) av leden.

Om en sena ärrat fast kan den behöva lösas med en operation (tenolys). Efter sådant ingrepp är det viktigt att starta rörelseträning snabbt för att motverka nya ärrbildningar.

Sjukskrivningstiden beror på vilka arbetsuppgifter man har och vilken behandling som genomförts.

Klicka här för att läsa texten i PDF-format